onsdag 19 mars 2008

Utmaning!

Ja, det är verkligen en utmaning att göra ett resealbum i storlek 8*8. Eller totalt omöjligt till och med. Tusentals foton, tusentals minnen och sålunda en himla massa långa berättelser. Jag har än så länge bara gjort två layouter till albumet och funderar på att byta format till 12*12.


Det här är iallafall gårdagens LO. Ville egentligen ha med två foton till men det funkade inte. Jag fick dessutom "gömma" både ett foto och journalingen för att överhuvudtaget få plats.

Journalingen är skriven bak på tagsen:
"På millenniumskiftet befann vi oss på en tvådagars ökentur utanför Jaisalmer, vid gränsen till Pakistan. Vi red kamel och såg solen gå ner för sista gången på 1900-talet. Kvällen och natten var minnesvärd: Sång, musik, dans och mat tillsammans med indiska turister (och vår stupfulla chaufför). Vid tolvslaget bjöd alla på godsaker och vi delade med oss av våra djungelvrål. Vi fick roliga grimascher som tack. Natten var kall och det var skönt att krypa ner i sovsäcken i tältet."

2 kommentarer:

Scrapsystrar sa...

Jag förstår precis ditt dilemma! Har ju påbörjat temaalbum om föräldrarna och speciella händelser i livet, men jag ångrar också att jag valde 8*8 respektive liggande 12*6. Man får ju inte plats med alla foton och journaling. En lösning kanske kan var att göra dubbel-layouter... Kram Åsa

jenn79 sa...

Kul att göra ett resealbum, smart idé att göma fotot så där!! *lägger på minnet* men jag förstår ditt dilemma om att det är så mycket man vill ha med!!

Jag ska ta mig i kragen och ta lite foton på mian senaste Lo´s oxå.. Någon annan dag ;-) Känner igen det där med att behöva flytta omkring LO´s i sina album.. satt med det frö någon vecka sedan. trist som 17!

Illamåendet ja, till vecka 27 denna gång och till vecka 20 med Emma. Eller ja med henne kunde jag börja jobba då, även fast jag kunde kräkas ibland ändå. Tror dte gav med sig runt vecka 25 helt.
Ge henne en stor kram från mej! ;-) Låter inte alls kul att hon redan vart inlagd 3 grr! jag blev iaf "bara" inlagd 1 gång under varje grav, men senare då. I vecka 14 och nu i vecka 16. Hur man står ut, ser till att man får mediciner som funkar! Jag har ätit Lergigan och Torecan (stolpiller) äta det man kan, oavsett vad det är. Och se till att få hjälp hemma. Har hon provat akupunktur? På många hjälper det. Det är visserligen dyrt (iaf här). Men kan vara värt det!? Jag gick och det blev bättre, men sen reste vi och jag var utan i över en vecka då började det igen.
Sen skulle jag undvika mjölk + gluten, äta jordgubbar + melon och ris + kyckling. Gärna mamma suschi oxå. (råd från akupunktören). Hur man står ut. Tja det gör man inte ;-) Utan det är ett nödvändligt ont.

Va :-o Vill du inte byta bostad i sommar *fniss* Hua, det är skitjobbigt rent utsagt nu på slutet! Stor, otymplig och att ta sig ner på golvet är en pärs! För att inte säga klä på Emma alla vinterkläder...
Kram